Nu rullar det på

Nu rullar det på för oss, åkning idag också. Jag ska dock passa mig lite nu så jag inte jinxar, kommande två dagar ser lite ostadiga ut vädermässigt. Är konstigt, denna tid här nere brukar var jäkligt stabil med mycket högtryck, men inte nu och senaste två veckorna.

Vilket fall, bra idag också där uppe, lite varmt och mjukt efter någon timme, men ganska lagom att börja med. Jag körde på med både GS och Sl idag igen, ganska skönt att växla mellan så man inte ledsnar och det blir enformigt i friåkningen.

För oss är det nästan exakt samma tränarstab i år, vilket känns jäkligt bra. Ett gäng man känner och är lite inkörd med, så känns som vi har något riktigt bra att bygga vidare från. Känns tryggt så pass. Jag har dock en ny serviceman, som jag kanske kan presentera längre fram när jag har en bättre bild. Men jag skulle säga att det är en av Atomics mest erfarna killar som i år jobbar för mig. Jag är även ensam åkare, vilket jag aldrig tidigare varit med en serviceman. Hans känns i alla fall väldigt lugn och proffsig, bra kille, så en sak jag tror kommer kunna lyfta mig ytterligare med om jag tar till vara på det.

Här är lite bilder från dagen. Där vår fysio Oskar Strandlund, grym kille även om han hjälper FBK Hockey under vintrarna, har fotat dom flesta på mig. Blandning av fysio och bloggfotograf, ganska bra ju;)

Idag skulle det var helt blue bird, men vakna till denna dramatiska utsikt istället.

Kom upp och molnen skingra sig något och det bjöds på mestadels sol.

Redo för första åket i bana för säsongen, kortkäpp fick räcka idag.

Jag och Rudi snackar lite skidor.

Rudi i rygg på mig för att hålla koll på åkningen.

Slalomlaggen på… Jag vet inte om jag får säga det, är ju ändå betald, men jag tycker designen på årets skidor och pjäxor är riktigt snygga. Kollar ner rätt ofta och känner mig sjukt nöjd, haha jag menar det verkligen.

Mattias Rönngren och Strandlund på start.

Nöjd kille;)

Gänget på start med alla tränare och Krille, Gustav och Mattias, Matts är ute på friåkning och Myhrer laddar för Nya Zeeland. Men annars är det vi sex grabbarna som är i WC-laget i år. Lite nytt blod och även gubbar som saknas då Byggis och Anton sluta ifjol. Men ska bli intressant att köra ihop ett litet nytt gäng.

Alltså, denna toppstation är rätt sjukt. Dom håller även på att bygga en ny nu på högersidan från Italien hållet, rätt svårtillgängligt ställe att bygga på.

Ser ju lite sjukt ut att dra hela vägen upp dit utan stolpar, inget för den höjdrädde.

Matts Olsson, känner inte någon som är mer noggrann med sin utrustning. Varje dag torkar han av pjäxorna med handduk, inne och utvändigt, så dom ser ju som nya ut även efter 2-3 månader på snö. Ett riktigt proffs alltså!

Äntligen på snö!

Idag gick det äntligen vägen, efter en dryg timmes försening fick vi äntligen komma upp på glaciären och åka idag. Efter någon timme sprack det även upp och solen titta fram, så en perfekt första dag att få stå på snö. Ganska bra känsla ändå när man klicka i bindningarna första åket och drar iväg, man känner att det är här man hör hemma, är ju ändå skidåkare, kan ju lätt glömma det under alla timmar på sommaren man lägger på gymmet.

Vi körde bara runt och körde friåkning idag, ganska ouppstyrt, mer vad man kände för. Jag menar alltså att tränarna mest stod och kolla från sidan. Jag växla lite mellan GS och Sl-lagg. Är ju dock svårt att slå känslan när jag klickar i slalomen och lätt och ledigt kan carva ner, jämförelse mot hur det känns på dom längre laggen.

Annars ganska kul, är väldigt många landslag här, mer än det brukar denna tid. Så är kul att träffa alla efter sommaren, surra och hänga lite uppe i backen. Nu är det läge att sova. Klockan står på 05.30.

Ganska skön kontrast mot sommaren, att komma upp på snö igen.

Ganska hyfsade förhållanden ändå. Det är inte super mkt snö, då det varit en rätt varm sommar på höga höjder. Men lite snö senaste dagarna gjorde det vitt och fint för någon dag.

Tredje dagen med inställt

Hmm dag tre har passerat och det har än så länge inte blivit någon skidåkning. Lite otur ändå med tre inställda på raken. Största problemet tror jag varit vinden i lite kombination med lite dimma som kommer och går över toppen. Även om jag gärna vill upp så spelar det ingen större roll, vi kommer få några dagar som vi behöver här.

Så nu har dagarna gått åt till att vila upp sig, kolla serier, men även självklart kört lite fys. Lite kortare och enklare pass, så man inte är helt slut när vi väl får åka skidor. Det är lite roligt, kommer säkert bli att vi nu kör 3 dagar med fys och sedan 4 dagar skidåkning och fys, så kommer sluta upp med 7 dagar utan vila, men det ska man väl orka.

Första två mornarna såg väl ut så här, idag var det betydligt bättre men ändå inte nära. Känns alltid sjukt när det senare spricker upp, och mna är nere i byn med solsken.

Matts med lite böj. Vi tryckte på ett kortare benpass.

Skön positon i soffan med Netflix på datorn, och ganska bra utsikt från soffan också.


Nya pjäxor står redo

Tycker den nya röda plasten är riktigt fin.

Idag cykla vi intervaller och sedan körde jag på en kortare överkroppscirkel.


Vi passade även på att dra ner och träna lite på svingen. Banan som ligger 10 min från Zermatt såg väldigt fin ut, vi höll mer till på rangen.

En range där det bjöds på grästee, det är ju faktiskt rätt fint.

Jag har typ fotat 1000 bilder på detta berg senaste dagarna, och då har det mestadels varit molnigt. Är så sjukt, molnen vill inte släppa helt från toppen. Men ser ju rätt coolt ut också.

Zermatt

Då är man på tour och nere i alperna igen. Känns som årets säsong drog igång relativt tidigt i år. Planen är att ha 7 dagar här för att köra in oss lite, känna lite på prylarna, fixa i ordning nya pjäxor och hänga lite med teamet, så vi är redo på riktigt när vi flyger över till Nya Zeeland om några veckor. Så en liten smygstart känns det som.

Och det var precis vad vi fick idag, började med att det var för dåligt väder så allt var stängt idag, dock lite skönt så man hann plocka upp allt i lite mer lugn och ro, se till att allt är på sin plats. Så nu är man redo känns det som. Dock en väska med lite pjäxor som jag inte hittar, men som tur är ska jag ju ändå ha nya så är relativt lugnt. Vi förvarar ju en del saker i bussarna under sommaren, så det är därför lätt att det hamnar på fel ställe. Jag är ju inte så slarvig så jag bara tappar bort en väska, är mer lite dåligt planerat att jag kanske la den på fel ställe i april;)

Alltså för mig var även dagen sjukt behövlig, typ bara få ligga på rygg och kolla serier, sånt man gör på läger men aldrig hemma under sommaren. Minns typ inte när jag hade en hel eftermiddag på soffan, har ju hänt en del saker konstant under sommaren. Så känns som jag ska börja ta igen det nu. Passa på att slappa och vila upp sig på jobbet alltså;)

Vädret för kommande dagar ser faktiskt så där ut, så får hålla tummarna vi får komma upp imorgon, annars får vi bara vänta en dag till eller två.

Lite skön känsla att rulla in bland bergen igen.

Zermatt och Täsch, där man i vanliga fall måste parkera och ta tåg upp. Men då vi har så sjukt mkt pryalr får vi köra med bilen hela vägen upp, sjukt skönt.

Oskar och Matts går genom byn igår kväll… Att det fastnar moln så här på Matterhorn är tydligen ett tecken att det ska bli dåligt väder, vilket det även blev.

Vi vaknade upp till det här.

Så längre frukost och någon extra kaffe.

Sedan en del soffhäng. Gött att träffa Matts och resten av gänget igen efter sommaren.

Oaxen och en sista båttur innan snön

Ska försöka skriva detta inlägg lite snabbt, måste styra det sista med packningen inför imorgon, mest ge det några minuter betänketid så allt är med. Tar morgonflyget ner mot Zurich imorgon, sedan vidare till Zermatt. För tillfället lite blandade känslor, känner mig inte riktigt klar med varken träning eller semestern. Men jag har även senaste dagarna hunnit börja ställa om mig och göra mig redo mentalt, så när jag förhoppningsvis på måndag står på snön igen, kommer det kännas bra och väldigt motiverande att dra igång med säsongen.

Har varit ute och bränt lite båt igen idag, men äntligen fick jag sällskap av Christine och Pelle, som körde sjösättning på deras fjordling dom jobbat ett tag på. Dom har senaste dagarna slitit hårt för att hinna köra en dag tillsammans med mig innan jag åker iväg. Vi drog och käka middag på ett ställe som heter The Old Smokehouse, där man kan parka båten precis nedanför och sedan kunde njuta av en fin BBQ middag. Har velat testa ett tag, så kul att hinna med det nu. Tar gärna tips på andra bra middagsställen man kan nå med båten om ni har några smultronställen. Smokehouse bjöd på fint grillat, lite service som kanske inte satt 100 men överlag ett ställe värt att besöka.

Igår kväll var jag ju även på Oaxen Krog, vilket är mitt första besök där. Sjukt härlig smakupplevelse och trevlig kväll med ett bra gäng. Jag är väldigt nöjd, men om man ska jämföra så tycker jag Fäviken var ett strå vassare och bättre helhetsupplevelse. Nästa mission är att testa nya Frantzen som öppnar snart.

Denna vecka har jag ätit på tok för mkt ute, jag har dock upplevt sjukt mkt gott och haft en galen matvecka… Men nu vill bara laga något eget enkelt, kanske lite nyttigare… Synd att det är Schweizisk hotell-mat som väntar närmsta tiden nu bara.

Oaxen, ett ställe man kan ta båten till… Jag letar dock lite enklare ställen;)


Menyn där det var 10 rätter, men även 8 st appetizer som inte är med på menyn.

Käket var öppet, så man kunde spana in lite på allt som gjordes.

Några bilder på dom rätter som gjorde sig bäst på bild


Båtträff! Skönt att kunna lägga till precis nedanför

Ganska cool byggnad som jag kört förbi rätt ofta men aldrig vetat om att det är restaurang.

Snygg inredning och lokal

Grill eller rök man borde köra hemma.

Jag, Helena, Christine och Pelle


Kommer sakna detta lite, navigera hem i sthlms natten

Snabb och lätt båt.

Möte och häng

Jag kan inte skriva det igen, men är ganska sugen ändå, faaaan va skönt det är att det är fredag… Jag är lite trött, jag vill ha helg. Jag lägger ju ändå inte upp så mkt träningsbilder, så ni tror nog att jag inte tränar så mkt, för bilderna som kommer nedan visar ju något helt annat, men jag lovar, haha;)

Jag tycker vi ligger ganska på gränsen med hur hårt vi kör för tillfället, kroppen får jobba hårt och jag är sliten. Men en liten intressant grej. I veckan eller senaste dagarna har jag blivit lite stel i ryggen, kände av något när vi körde några tunga rotaioner. Jag hade lite samma en period under slutet av förra sommaren. Jag är helt säker på att det har samband med årsdagen, stress och sorg. Har känt mig superfin innan dess. Men nu blev det lite mycket i kombination, så det sätter sig lite över bröstryggen och jag stelnar till. Häftigt hur kroppen fungerar och processar, är inte bara mentalt.

Jag har annars hunnit optimera tiden rätt bra innan jag åker som jag skrev härom dagen. Nu sitter jag och funderar när jag ska hinna packa, för det är rätt fullt upp idag och även imorgon. Någon som kan komma över och hjälpa till??

Kort summering av senaste två dagarna och något jag reflekterar över när jag själv lägger upp bilderna. Jag är tacksam att jag hunnit träffa så mkt fina vänner senaste dagarna.

Onsdag, träning och hängde sedan med Engelberggänget, tog en riktigt lugn och fin eftermiddag, hängde och drack kaffe. Drog sedan ut och åt middag på Bockholmen, deras kärleksbar, alltså där dom kör grillbuffe under fina sommardagar.

Torsdag, träning och sedan med båten ut till Saltis där vi hade möte och häng med dom flesta som jobbar kring Stiftelsen. Vi är alla utspridda i världen, så kul att träffas och hänga.

Delar av Engelberggänget, kaffe på Mellqvist

Glass på Snö, tycker den är riktigt fint


Jag och Oskar sitter och skrattar åt Ninas fotokunskaper, när hon ska leka med kameran. Dock kanske lite fel, hon satte ju denan fina bild.

Kärleksbaren. Man kan nästan se att det är grillbuffe här va.

Mysigt ställe att äta på, det var dock rätt kallt, svensk sommar alltså.

Mötte upp med Christine och Pelle som kom in från jobb och har sin hemmahamn på Bockis


Idag ska jag lämna tillbaka denna lilla sköning. Ska ju iväg och åka skidor, så är nog bra att hoppa in i Q7:an igen. Kommer sakna den, väldigt rolig. Haha det är dock lite roligt, jag kör en del bil genom stan, kanske lite väl mkt. Men jag kör mellan ärenden, för att hinna allt. Och med R8:an har jag gjort samma, bara det att man syns LITE mer, blir snabbt lite mer vräkigt att typ stann utanför kaffestället och hoppa in dra en Espresso och rulla vidare. Eller när man kommer tredje varvet runt kvarteret inom en timme. ”fan nu steker han runt här igen”, kan jag tänka mig att folk säger, haha. Vilket fall, jag är väldigt tacksam att kunna fått chansen att leka lite med den. Det jag dock kom på är ju att den verkligen passar mig och jag kanske borde ha den även i vinter. Jag är ju Atomic #REDSTER, så den passar ju rätt bra med laggen;)

Fint ställe att mötas upp med stiftelsen, hänga tillsammans och lägga planer för framtiden. Tack Anna och Robin för att vi fick komma över.

Bad och lek, sommarens helt klart varmaste bad med typ 19 grader.

Vem kan springa på vatten??… Jag kan testa

Lite av ett life goal, bo och ha båten så här.

Trevlig grillmiddag med gänget

Vi blev kvar rätt länge och den blev som förra veckan, en väldigt fin tur hem med båten i solnedgången.

Gastronomisk vecka

Sladdar lite för mig denna morgon, jag är lite halvtrött ska jag erkänna. Vakna vid 02 inatt och var tokpigg, tror även jag hade lite mkt tankar i huvudet, så kan vara det… Haha jag kan inte säga riktigt vad det är för det är inge viktiga eller tunga saker, typ mer om jag ska spela golf eller åka båt innan jag drar och hur jag ska optimera tiden till söndag då jag flyger till Zermatt till 150%…. Fanns väl något mer bakom där, men ni fattar. Men att ligga och slösurfa mellan 02-03, det gör att jag är lite trött nu.

Kan även vara skaldjurplatån från Sturehof som var svårsmält, hallå lyxproblem;) Var där med Engelberggänget igår och åt. Vi är ett tajt gäng som lärt känna varandra väl genom åren i Engelberg och många är på besök i stan nu. Jag glömde kameran så inga bilder på maten tyvärr, var väldigt bra. Jag tror dock Enander och Johan Axel som båda är fotografer var mest irriterad på mig, det fanns ett ganska stort sug att få klämma och testa min nya Sonya A9. Dom ville mkt hellre se kameran än tex bilen. Vi skiter väl i R8:an, ta med kameran bara. haha, älskar den prion, helt rätt.

Min vecka kommer annars vara rätt sjuk matmässigt. Hillenberg måndag, Sturehof tisdag och på fredag väntar Oaxen som jag längtar väldigt mkt till… Jag gillar det ju, men får lite ångest att det inte är bästa maten för träningen. Men måste njuta lite ocksån nu när det är sommar.

Nedan följer lite bilder från gårdagen. Där John Tollin tagit dom flesta, har sagt det tidigare, men han gillar att fota så kul att jag får lite bilder även på mig själv. Han gör även ett bra jobb, inte många som levererar så man är nöjd när man ger dom kameran.

Hade fin träning i Vasaparken igår. Gnugga fram rätt bra syra ur benen, och blanda det med ruscher och reaktioner. Här en kul där vi skuggföljer varandra mellan konerna. Alltså intervaller 15sex, där man ska försöka fälja efter kompisen som sätter tempo och riktning sida, sida. Kul ändå att man ser att jag har bliken på fötterna och försöker fökja, hyfsad prop jag åkte på på andra sidan Atlanten, hockey alltså.

Jag och Gabbe trampar på och försöker lura varandra med kroppsfinter.

Ser ut som vi är några som måste hämta lite andan mellan seten, det var tungt igår.

Haha detta är så kul. Vi kör typ alla med Polar V800, så efter passem jämförs det en del. ”hur många minuter hade du i 5an”, ”hur jobbigt var ditt pass”, ofta med glimten i ögat men kul att jämföra, för man vet ungefär hur man har varandra så kan även se när man är sliten eller fräsch och orkar trycka ur. För det syns på pulsen.

Japp det blev båt igår också. Boka upp 3h och drog ut på en badtur, eller snarare planerad badtur, men som det varit sista tiden… Metrologerna måste tagit semester eller bara tagit sommarlov, för det som skulle va sol blev typ storm och någon liten regndroppe.

Men vad göt det. Vi hade trevligt ändå.

Träningsgänget tar över Hillenberg

Gårdagen var lite lite jobbig och jag var inte riktigt i mitt bästa jag, kändes lite nertyngd. Spenderade stora delar av dagen med familjen, besökte graven och hade lunch nere på Bockholmen och hängde i solen där. mysigt.

Sedan drog jag och Helena och mötte upp med nästa lilla familj, träningsgänget som hade en heldag med lite roliga aktiviteter utöver träning. Vi hade missat lite grejer men valde att möta up senare på restaurang Hillenberg, där Karl Ljung och Andreas bjudit in oss alla för att laga mat tillsammans. Så hela restaurangen abonnerad och öppen bara för oss. Vad är liksom inte bättre än lite god mat för att få tillbaka glädje, samt häng med massa fina grabbar. Helena och Lollo går in under ”grabbar” då det mer är ett yttryck än ordagrant;)

Så man kan säga att man lämnade Hillenberg rätt så mätt igår. Haha, jag åt så sjukt mkt kungskrabba och kött, främst när vi stod och lagade allt. Så när vi väl skulle äta var jag typ mätt.

Lite häng med delar av familjen på Bockis.

Ett bra gäng att skicka in i köket. Detta är typ hela Andreas gäng han kör på sommaren, vi i Stockholm och även Gävlegänget. Så väldigt trevligt att samlas alla och ha lite kul tillsammans.


Haha jag glömde att en viss Johan Ryno förstörde bilden i förgrunden… Men han är en fin kille och menar inget illa med fingret, så jag lägger upp den ändå… Men om ni tycker det är otrevligt så är ni välkomna att dra en bussvissling när han dra på sig FBK tröjan i vinter, inte mig emot;)


Haha så här såg det ut rätt mkt när jag lagade, så sjukt mkt bra råvaror som jag inte kunde låta bli att ”testa” lite längs vägen.

Ett år av utveckling, glädje och sorg

Nu har det gått exakt ett år sedan mitt liv förändrades drastiskt. Det är nu ett år sedan Matilda lämnade oss. Att det gått ett år sedan jag senast såg henne, höll hennes hand och hörde hennes röst är helt galet. Detta år har bara flugit förbi.

Det är lite skrämmande att det går så fort, men också lite skönt kanske, tiden läker väl sår och kanske även ett brustet hjärta.

Jag hade dock aldrig kunnat drömma om att jag idag eller under detta år skulle kunna leva som jag gjort eller mått så bra som jag ändå gör idag. Det har självklart varit mycket upp och ner, mycket känslor, mycket gråt, men också väldigt mycket glädje. Som en av Matildas vänner snällt sa igår, jag tror hon är så fruktansvärt stolt över hur du hanterat situationen. Det värmer att höra, och lite så tror jag det ändå kan vara. Att M är lite stolt.

Jag har en händelse som kan sammanfatta detta år rätt bra. Mellan åken på VM slalomen, jag står helt själv på toppen värmer upp inför andra åket, lyssnar musik och fokuserar på uppgiften. Jag ska ner och ta en medalj, är planen, allt känns väldigt bra. Helt plötsligt dyker lite fel låt upp i lurarna och jag börjar gråta, står där inför andra åket med tårar men känner ändå kraft. Jag lyssnar klart låten, skakar av mig tårarna och drar ner mot start. Väl där går det nästan enligt plan…

Jag satt just och läste lite i min dagbok jag skrev första månaden från kvällen jag fick samtalet för ett år sedan och resan över mot Chile och vidare. Jag var rädd att jag skulle glömma detaljer av chocken, vilket jag inte gjort men ändå skönt att ha vissa saker nedskrivna och läsa för att minnas saker tydligare. Det jag skrivit är rätt blandat, mycket fram och tillbaka i tro och känslor, ibland inte så sammanhängande.

Jag skrev detta på planet 1h från landning i Santiago:
”Flygningen har gått bra, sov nästan 10-11h, vakna några ggr och fällde en tår. När man sover känns allt som vanligt, men när man vaknar är mardrömmen kvar… Frukost, känslorna håller på att knäcka mig. Får inte ut allt, kan inte prata om vad jag känner, tanken får det bara att brista. Är mest ensamheten och rädslan att bli lämnad själv som som skrämmer mig så fruktansvärt… hur ska jag klara det…Svårt att inte tänka dessa tankar… Jag tror fortfarande älskling men vågar inte vara för positiv, jag tror jag själv kan kraschlanda då. Jag är själv den som alltid säger man måste tänka positivt, ta med ljusglimtar och alltid aldrig sluta jobba för vad man vill. Jobbar man tillräckligt hårt får man oftast det, det har vi båda visat för varandra. Just det ska vi göra nu. Mål: Få dig älskling att vakna som steg ett, sen tar vi den tid som behövs för att vi ska orka flyga hem, för hem ska vi”

Just att bli lämnad ensam och fortsätta ett liv själv, var det som från första sekund skrämde mig väldigt mkt. Jag minns att jag sa det första natten innan jag åkte till Chile, till mamma och pappa, jag tror inte jag kommer klara detta. För innerst inne visste jag från först stund att det var väldigt kritiskt med M och att det kunde sluta på detta sätt. När jag läser dagboken så skriver jag det även några fler gånger i början, men det är bara dom 2-3 första dygenen som den känslan infann sig innan det vreds om och jag insåg att nu måste jag fixa detta och sedan dess har jag inte tänkt något annat.

Även om jag varit väldigt ledsen perioder, så kan jag under detta år inte minnas en morgon där jag vaknat och bara velat dra täcket över huvudet och inte gå upp. Är något konstigt men där är det som mest tydligt med drivet jag har, att jag vaknar och vill sätta en positiv känsla på dagen. Så jag släpper nog inte in någon annan tanke där.

Under året som gått har man mötts av många olika utmaningar. Det jag tyckte var jobbigaste i början var att träffa alla för första gången igen, konstant kände jag hur folk iakttog mig och försökte söka av och se hur jag mådde. Tog alltid ett litet tag innan många märke att jag faktiskt mådde bra och var samma kille. Kunde även se att folk tyckte synd om mig, vilket är fint men också jobbigt på ett sätt. Men här vet jag att bloggen har hjälpt mig extremt mkt att jag direkt skrev, var öppen och ärlig. Jag är bättre på att skriva än att prata känslor så bara där underlätta det för mig. Men det hjälpte på traven att många redan visste saker, fick veta hur jag mådde och kände, jag slapp därför väldigt många stela samtal.

Ett av mina först mål jag satte upp för mig själv var att jag var tvungen att bli mer öppen för nya relationer. Jag har alltid varit lite blyg och inte alltid varit öppen att släppa in för många så nära inpå mig, har ofta känt att dom kompisar jag har nära räcker och med Matilda vid min sida hade man alltid någon nära och kände sig trygg. Hon var även den som oftast bjöd in och såg till att vi träffa många vänner. Så det är något jag jobbat med, och tycker att jag utvecklats och verkligen försökt vara mer öppna och nyfiken.

Det är något Cecilia snabbt lärde mig mig, att vara nyfiken på saker som kanske kändes jobbigt och som jag såg som utmaningar. Så jag har hela tiden försökt vara nyfiken på saker som kommer och även på hur jag själv under året skulle utvecklas.

När jag relativt snabbt ändå efter olyckan mådde bra och kände mycket kraft, så fick jag höra från olika håll att man är i chock och att det kan slå tillbaka om några veckor eller ett år. Så därför har jag hela tiden, även nu försökt att verkligen lyssna och vara ärlig mot mig själv, hur jag mår. Jag går fortfarande och tänker att jag kan få en dipp och gå i väggen, så försöker verkligen vara lyhörd. Det ända jag bara känner nu är att jag kanske inte har lika mkt kraft och intresse till saker runt omkring, jag orkar inte har lika många bollar i luften, särskilt admin saker tar rätt mkt kraft från mig och jag kan släppa på rätt viktiga saker i perioder för jag inte orkar riktigt.

Jag har utvecklats väldigt som person detta år, jag önskar M hade fått träffa mig idag. Jag tror framför allt jag njuter av livet desto mer, för jag vet att det faktiskt kan ta slut idag eller imorgon. Jag tror jag faktiskt tänker mindre framåt och lever mer här och nu.

Jag hade aldrig suttit här idag och mått som jag gör utan det stöd jag fått. Jag inte känt mig ensam under hela året. Jag har fantastiska vänner och familj som hela tiden funnits där och fortsatt alltid är där. Jag har även stärkts av stödet utifrån, så jag är så tacksam för all kärlek jag fått.

Jag har även fått extremt mkt hjälp från familj och vänner, men det är en person som jag inte klarat detta utan. Det är min bror Jonas, som lagt extremt mkt tid från dag ett på att hjälpa mig lösa allt praktiskt och admin åt mig. Jag blir ibland mörkrädd när jag tänker på allt som behövts fixas med och faktiskt fortsatt behöver göras. Särskilt allt som Jonas gjorde första veckan i Chile och kommande tid där efter. Så stort tack bror, att jag fått fokusera på rätt saker.

Nu fortsätter mitt liv med nya utmaningar och jag är nyfiken vart jag kommer hamna, vart jag är imorgon eller om ett år.

Jag ska avsluta med några rader jag skrev i Chile.

Jag är inte längre rädd att dö, för döden är finare än jag trott och jag vet att jag nu har dig där uppe och får träffa dig då.

Vi är vana att vara ifrån varandra, även om vi aldrig gillat det, men det var en del av vårt liv. Nu drar du på ett långt läger bara, en resa jag snart följer efter dig på.

Bergen är vår vän men även vår fiende.

Kommendören och Bröllop

Här kommer en summering av helgen. Har varit i Uppsala på ett bröllop, då en av Matildas närmsta vänner gifte sig och självklart två väldigt nära vänner även till mig. Men mer att det är från M:s sida. Är ju en lite speciell helg, då det imorgon är 1 år sedan Matilda gick bort. Så var lite fint att igår få fira och ha lite kärlek i luften. Är härligt men blir självklart även lite känslomässigt för mig. När man ser hela Matildas tjejgäng från Handels samlade som igår, så är det så tydligt att det är en som saknas i gänget. I alla fall en toppendag och kväll, tacksam att få vara där. Så tack Andrea och Anders, magiskt!

I fredags kväll så slutade det upp med en spontanmiddag på Kommendören, där en kompis jobbar. Var deras sista kväll inför semestern. Så vi åt och hängde där ett bra tag. Jag har varit riktigt hungrig i veckan, så jag testa nästan hela deras meny. Allt var väldigt gott, särskilt deras sliders och tonfisken är värda att dra dit och testa.

Nu är jag hemma, men åkte från Uppsala och mötte upp med lite familj för middag och mysigt häng. Vi ska hänga och vara tillsammans lite imorn också, har planer att besöka graven tillsammans och sedan luncha. Så imorgon tar jag ledigt från träning, vill låta kroppen vila lite extra, då det nog med mkt känslor i helgen och imorn kan göra gott. Nu är jag i alla fall lite trött och även lite ledsen. Så dags att sova.

Starta upp med ett ostron på Kommendören

Dessa är fina

Och Tonfisken

Haha vi körde lite Beerpong ute i baren. Avslappnat häng.

Är bra med R8:an, jag vill ju köra den så mkt som möjligt, så här drack jag alkoholfritt för att kunna köra dit och hem. Win Win alltså.

Bissan som jobba på Ski Lodge i vintras och nu på Kommendören. Alltid grym service och trevligt att äta när hon jobbar.

Mot Uppsala… Eller detta är faktisk i eftermiddags och på väg hemåt.

Jag och Mackan, taggade igår

Andrea och Anders, på väg ut i kyrkan.

Botaniska trädgården i Uppsala. Väldigt fint ställe och byggnad.


Bra drag på middagen

Tillbaka i Sthlm och lite häng med dessa.