Nästa återblick som jag drar upp är Olympiska Spelen i Sochi. OS är ju OS och måste nog vara med på listan, även om jag helst gärna glömmer det ett tag till. Jag blev visserligen 7a i årets slalom, men jag var där för att köra om medalj och inget annat, därför blev OS inte riktigt vad jag hade hoppats på.

Men OS är ju verkligen något speciellt och något alla idrottare gärna vill uppleva. Jag är glad att jag så här långt hunnit med två OS. Det är ju ett minne man bär med sig resten av livet och troligtvis när man som gubbe ser tillbaka på kan vara lite nöjd med.

När jag ser alla dessa bilderna nedan, längtar man redan lite till Yongpyong som är ett av dom stora målen framåt, så chansen till medalj lever än;)…

Apropå en sak om samma ämne… Jag är missnöjd med mitt resultat som 7a men det innebär inte att andra får vara det;) Det beskrivs ofta nu i efterhand av framförallt press men även av andra som ett fiasko och stort nederlag. Det kanske lite är mitt eget fel, då jag ofta har svårt att hålla igen med min egna känslor och just där ganska tydligt visade vad jag verkligen tyckte om mig själv för stunden. Om jag istället efter racet hade stått och skrattat och visat tandraden samtidigt som jag sa att jag verkligen älskar åka skidor och var supernöjd med resultatet tror jag många hade haft en mer positiv känsla när dom tänker tillbaka på prestationen nu i efterhand… Vet inte vart jag vill komma med detta, mer än att säga: “kom igen, 7a på OS är fan inte så jäkla dåligt”.

Nu lämnar vi det och njuter av typ 1000bilder nedanför.

Kontraster, timmen efter race, så där lagom tom och sjukt frustrerad.

Mot dagen innan, då jag var mega taggad att få hoppa ut med startnr 2.