Vilken utmaning

Nytt hotell, ny säng och nya förutsättningar. Ligger i Madonna di Campiglio och ska snart sova. Kvällsrace här imorgon. Arenan ser så jäkla nice ut!

Saalbach då, vilken jäkla tävling det blev, extremt svårt. När vi summera det så kan det nog vara ett av dom sämsta/svårare underlag jag varit med om Världscup, ok känns kanske lite kryddat, men om man ser till tidsdifferanserna som blev så minns jag inte senaste det var så långt från 1-30 och såna omkastningar i andra. Det var oskönt.

Jag låg väl lite fel i nr i bägge, men prestera inte heller särskilt bra. Den otroligt oskön känslan gjorde att jag blev stel i åkningen och inte våga attackera. Första kände jag bara hur jag höll, men kändes som jag inte skulle fixa det om jag inte höll. Så tvångstankar delux när man typ skriker till dig själv, släpp handbromsen för fan, men jag kan inte, jag lovar;) Sedan känslan när man går i mål, 3,90 sek efter klart sist, då vill man typ gömma sig. Jag kände det var dåligt, men så dåligt liksom. Var dock helt säker jag gjort mitt. Sedan visa det sig att bara en åkare passera förbi mig och jag låg på en 20:e plats. Mycket intressant ändå. Tack för den livlinan

Andra körde jag på halva åket, sedan fega jag ur och gjorde en miss.

Kort och gott, jag ville gärna göra ett resultat efter missen i Levi, men kände mig inte alls trygg att attackera. Saknade visst stöd i sväng, vilket gjorde mig så sjukt passiv. Jag har åkte betydligt bättre på träning, men jag fick dock knappast bättre självförtroende att åka så sjukt kasst, så imorn är det bara fortsätta jobba in mig i matchen och hitta tryggheten igen. Steg för steg.

Ett gäng bilder nedan, har inte förstått mig på nya WordPress hur jag skriver under bilderna, så får bli här.

Bild 1-2, redo ut att träna dagen innan race, där det då blev till att följa Matts ledning från Mobilen och skidrummet. För att direkt vara redo att sticka upp. Inte denna gång med ändå sjukt starkt av Matts överlag.

Vi hade förmånen att efter race, flyga heli över till Madonna för att spara på krafter och slippa 5h i bil. Benen hade skakat nog under åken. Dock bara andra gången jag flyger mellan race under alla år. Så inte särskilt bortskämd så. Gick dock en hel del helis från olika håll i Saalbach med åkare från olika nationer denna gång, då schemat är extremt tight. Allt för att optimera. Som bonus fick vi väldigt fin flygning över molen när solen var på väg neråt över alperna och dolomiterna.