På väg mot bergen och snön igen!

Jag sitter i skrivande stund på flyget ner mot Schweiz, jag är faktiskt på väg ner mot bergen och snön igen.

Tiden har gått sedan jag senast skrev här. Det har självklart varit en jobbig, speciell och väldigt konstig tid, där senaste månaden typ känts som en evighet.

Det är nu nästan två veckor sedan vi tog farväl av Matilda i Kungsholmen kyrka, vilket jag sammanfatta så här efter på Instagram, ”Igår var väldigt fint, extremt tufft men också så kärleksfullt. Vi tog farväl av Matilda, jag skriver inte ett ”sista”, för jag vet och är säker på att du för alltid kommer vara närvarande ibland oss på ett eller annat sätt. Du är min för evigt.”

Tiden efter begravningen var det som allt gick in i en ny fas. Först en enorm tomhet och allt kändes än mer verkligt men också en lätthet känsla som spred sig. Lätt hetskänslan tror jag mest berodde på att jag ganska intensivt planerat, styrt och råddat inför begravningen och nu när allt var över försvann den extra lasten från axlarna.

Härom dagen satt jag i bilen och lyssnade på musik, då samma låt gick igång som den där sommardagen i juli, timmarna innan jag fick sista samtalet från Matilda. Jag hade tränat på morgonen och kände mig riktigt stark på passet, jag tog sedan en lunch i solen innan jag hoppa in i bilen för att fixa lite saker under eftermiddagen. Väl i bilen pumpar musiken, jag sjunger med och känner en stor glädje och enorm energi i kroppen , jag tänker högt för mig själv ”Jag är fasen i mitt livs form, jag har aldrig varit starkare fysiskt och jag har aldrig varit lyckligare och i mer mentalt i balans. Jag mår så jävla bra”… Sedan några timmar senare såg allt betydligt annorlunda ut. Men när jag nu satt i bilen och hörde samma låt, kunde jag så tydligt tänka tillbaka och så tydligt minnas dessa härliga känslor.
Det är dit jag vill komma igen, det är det jag vill känna igen, det är det jag jobbar mot.

Jag mår nu efter omständigheterna bra, men det känns konstigt att både skriva och säga att jag ”mår bra”. För en del av mig, Matilda, finns ju inte längre här. Men det är ju efter dom nya förutsättningar som har kastats till mig, min nya verklighet jag inte fått välja på, utan blivit tvingad att leva och ta itu med. Efter det mår jag bra, men jag är inte hel, dit är det en bit.

Jag känner i alla fall att jag är på benen och sakta men säkert kan jobba mig vidare, med ett leende på läpparna så ofta jag kan. Jag försöker hitta energi och skratta med vänner och familj på dagarna, vilket jag lyckats bra med, men jag gråter också nästan varje dag när jag tar tid för mig själv. Men något jag inte mår dåligt av eller kopplar samman som negativt, utan ofta ger mig mer energi i slutändan.

Det som hjälpt mig lite och gjort mig stark i denna situation är att jag vet att Matilda såg upp till mitt sätt att hantera mentala svårigheter/utmaningar i livet, att göra saker lite mindre komplicerade och inte tänka för mycket och framför allt alltid blicka framåt. Nu har jag verkligen fått leva upp till detta för att inte göra henne besviken, vilket stöttat och hjälpt mig, även om det är en enorm utmaning att klara av det.

Som elitidrottare där jag är van att ta hand om min kropp så gott det går, eller som jag brukade skämta med Matilda och säga ”mitt tempel”. Det är något jag insåg från första dagen, om jag skulle klara detta så var prio att ta hand om kroppen, äta ännu bättre, sova ännu mer, och framför allt träna som jag alltid gjort. Vilket jag trotts att det kändes lite konstigt var tillbaka med relativt snabbt efter olyckan. Inte för att topprester men för att må bra. För jag vet att det är få saker som ger mer energi eller kan rensa huvudet på negativa tankar än att träna.

Ifall träningen ger energi så är det bara en bråkdel av vad skidåkningen brukar ge. Så som jag skrev i början av texten, så är jag nu på väg mot bergen och snön igen. Jag ska i veckan gå på snö och börja träna med grabbarna och laget igen. Jag känner mig redo att komma iväg och åka skidor igen.

Som jag skrev i min förra text här på bloggen så var dom första tankarna att jag typ inte kände för att åka skidor mer, vilket dock släppte väldigt snabbt. För skidåkningen är en sådan stor del av mitt liv och kommer fortsätta vara. Jag var dock länge osäker om jag skulle kunna hitta tillbaka till samma glöd och driv igen som jag tidigare känt. Även om jag är rätt säker på att jag nu fått lite annan syn på vad som betyder och är viktigt för mig och framför allt driver mig, så har jag senaste tiden och veckan börjat kunna få upp tankar om prestation igen. Känslan att vilja prestera, tankar om skidåkning och allt runt omkring. Det är ett tecken som jag känner gör mig redo att dra iväg och köra igen.

Det viktigaste är att göra saker som ger energi och det är jag rätt säker att skidåkningen kommer ge mig nu.

Jag skulle gärna skriva det många har skrivit till mig senaste tiden, ”att kör för Matilda i vinter”, men med mina relativt låga vinstratio om man räknar värdscupstarter kontra segrar (seger) känner jag mig inte tillräckligt säker att gå ut och säga det. För man vill ju verkligen prestera om man säger så. Skämt och sido, så kommer jag snarare ta med och köra för det Matilda stod för, skidglädje, en stor nyfikenhet till utmaningar och framför allt se till att ha roligt längs vägen. Sedan fokusera på att nå mitt egna max. För just nu känns det konstig att prata mål och resultat längre fram.

Med detta sagt, jag kommer inte sluta leva det liv jag och Matilda har delat och levt, jag kommer försöka göra det än mer, resa, åka skidor och ta mig an utmaningar längs vägen.

Så när jag nu går på snö igen, förhoppningsvis imorgon så är det för att dra igång arbetet och satsningen mot vintern och världscupsäsongen. Jag kommer från och med nu vara med på alla planerade dagar med landslaget. Sedan vet man aldrig hur allt känns eller går, där kan jag inte lova något, men jag kommer göra mitt bästa att från denna tragiska situation komma ut ännu stakare och njuta desto mer av varje dag på snö och i allmänhet i livet.

Som avslutning vill jag åter igen tacka för det stöd jag mötts av folk runt omkring mig, och även en det lugn och ro som jag också tillåtits att ha. Tack!

För er som följt mig här på bloggen så kommer jag nu försöka ta upp den igen, kanske sakta men säkert, någon bild här och där, en text då och då och känna hur det känns. Kommer nog kännas lite konstigt till att börja med, men får se hur det känns.
P1230455

P1240999

När allt man älskat bara slits ifrån dig

Jag har senaste åren delat med mig av det mesta här på bloggen, både i med och motgång, alltid försökt vara så ärlig som möjligt. Att skriva av mig har ofta funkat som ett sätt att rensa hjärnan på för mycket tankar även för mig själv.

Även om jag nu sitter i en helt annan situation och det är extremt tufft så skulle jag vilja skriva något om vad som hänt senaste veckan som bearbetning för mig själv, som en hyllning till Matilda. Jag kommer inte kommentera detta något mer på ett bra tag, utan ta min tid i lugn och ro för att bearbeta och ta mig igenom det. Det är även inte meningen att denna text ska användas utanför detta forum och skrivas artiklar eller skapa rubriker på. Tack för visad hänsyn.

Jag har precis vaknat upp till mitt livs största mardröm. Allt jag har älskat har slitits ifrån mig, eller snarare den jag älskar, min Matilda, men med henne följer nästan allt då vi dela det mesta här i livet. Att ens kunna förstå allt detta är omöjligt. Att den som har stått vid din sida senaste 12 åren och så långt du kan minnas helt plötsligt inte längre finns där. Matilda, mitt livs kärlek som jag precis fått gifta mig med och bestämt att dela resten av mitt liv med.
Vi delade som sagt det mesta och framför allt passionen till skidåkningen. Nu är det skidåkningen som släckt ner allt detta, brutalt, plötsligt och helt oväntat. Vi hade precis haft våra mest lyckliga månader bakom oss och hela livet framför oss. Nu finns inget av detta längre, vilket gör fruktansvärt ont och skapar så många frågetecken.
Vem ska jag nu dela allt med, vem ska jag nu skratta med, vem ska nu var mitt kloka bollplank, vem ska jag nu få ta hand om och hur ska jag någonsin bli älskad på det där fina och varma sättet som du gav mig Matilda.

Allt detta startade för några veckor sedan, Matilda fick ett mail av en av sina samarbetspartners som fråga om hon ville åka till Chile och filma in några korta sekvenser åkning för ett dataföretag som till hösten skulle släppa ett skidspel. Hon skickade direkt ett meddelande till mig och var pirrig och glad över möjligheten men ställde sig ändå lite tveksam, det var ju mitt i sommaren, hon fråga vad jag tyckte. Om jag ska vara ärlig vara jag inte lika pepp, jag tyckte vi hade en mysig sommar och ville helst vara med Matilda, men visste att jag själv hade kunnat tänka mig att göra det så sa att hon självklart skulle åka. Åka puder mitt i sommaren, vem tackar nej till det liksom och även att få checka av ett nytt land i form av Chile. Så vi kom överens att hon skulle åka.

Så dygnet innan Matilda skulle flyga iväg, hade jag fixat en liten överraskningstrip ut till Finnhamn med båten, där vi fick ett magiskt dygn tillsammans. Vi låg på klipporna hela eftermiddagen fram till solnedgången, pratade framtidsplaner, vi letade sommarhus i Stockholm för sommarmånaderna, vilket vi redan hunnit varit och tittat på. I typisk Matilda anda ville hon ha ett stort ställe med många hus och bäddar, för att alltid kunna ha öppna dörrar för vänner och familj att komma på besök. Vi låg även och prata risker i allmänhet kring sporten och även den kommande resan, vi hade båda blivit lite påverkade av Estelle Balets bortgång tidigare under våren. Vi diskuterade fram och tillbaka, vi var medveten att det fanns risker och har alltid varit men ansåg om vi gör det på vårt sätt som alltid så skulle det vara lugnt. Vi kom även fram till att det inte var någon mega action sekvens som skulle spelas in, mer en reklamfilm, vilket lugna oss båda lite. Vi prata ofta om det, det var inget vi dolde för varandra. Sen drog vi tillbaka mot Stan, Matilda packa ihop det sista innan hon gav mig en kyss, vinka hej då och hoppa in i en taxi.

Under veckan så hördes vi sedan till och från som vi brukade, skickade meddelande fram och tillbaka och prata i telefon när det passade för tidszonerna. Dom hade det bra, inget toppen väder eller åkning, dom körde i ett litet system nära där dom bodde någon dag, planerade och förberedde för den riktiga filmgrejen som skulle göras när det blev bättre förhållanden.

Sedan i torsdags ringde hon på eftermiddagen svensk tid, hon var förväntansfull men också lite nervös, det var fint väder och dom skulle ut och flyga heli. Jag gjorde som jag alltid gör, sa några väl valda ord så hon skulle känna sig trygg och få bra självförtroende. Av någon konstig anledning kände jag mig dock lite nervös själv, men blev lugnare när hon berättade planen, att dom skulle leta efter mindre sluttningar och kortare åk för minskad exponering och för att dom bara behövde 15-20 sekunders sekvenser. Jag önskade henne lycka till och hon sa att hon älskar mig och jag svara på mitt lite stolpiga sätt tillbaka att jag älska henne också. Innan vi la på fråga hon vad jag gjorde, men jag svara ”ähh inget särskilt”, men i själva verket var jag och spana in en ny båt då jag insett att Matilda inte var helt såld på ribben, där man blir rejällt urblåst och lätt fryser under turerna, men framför allt att det är för dålig med plats för att kunna bjuda med kompisar på turer, så jag planerade ett byte för hennes skulle.

Senare på kvällen, jag ska precis gå och lägga mig på sängen för att kolla någon serie då det ringer, det är Matildas manager, jag tyckte tidpunkten var konstig så jag svarade inte men direkt efter kommer ett sms som frågar om jag hört vad som hänt och att Matilda ligger på sjukhus. Så jag ringer genast tillbaka och mötts av nyheten att Matilda varit med i en lavin och ligger på ett sjukhus i Santiago, det tar inte lång tid innan jag förstår att det är väldigt allvarligt. Här känns det som allt bara blir svart.

Dagen efter sitter jag på ett flyg mot andra sidan världen, i en helt sjuk ovisshet och med en miljon tankar. Jag hoppas och tror att allt ska gå bra, att vi kommer få ta vår tid där borta men till slut få flyga tillbaka hem tillsammans igen.

När jag anländer till sjukhuset i Santiago efter dryga 18h resa så inser jag snabbt att allt blivit ännu mer kritiskt, jag sitter sedan i nästan två dygn vid hennes sida innan hon till slut lämnar oss och flyger iväg. Det var ett fint farväl…

Nu börjar min tuffaste utmaning någonsin i livet, där allt ändrats väldigt drastiskt, framför allt saker man innan tyckte var viktigt. Jag ska på något sätt hitta ett sätt att leva livet utan den som stått mig närmast och varit min partner så länge jag kan minnas. Jag vet att ”det kommer gå” som många kommer säga, men det är resan dit jag är livrädd för, för jag vet att den kommer vara så smärtsam. Jag som tidigare typ aldrig gråtit har senaste dagarna gråtit så mycket så jag knappt har några tårar kvar, men inser att det är fint att gråta och otroligt skönt i denna situation.

Jag har nu så här tajt inpå svårt att se värde i saker jag innan höll högt. Som bara frågan om jag ska jag åka skidor igen, skidåkningen vi båda älska men nu tagit min Matilda ifrån mig. Det har nu gått någon extra dag och jag har redan insett att det är det sista Matilda ville att jag skulle göra, sluta åka skidor alltså och det är nog det samma med dom flesta mörka tankar som nu kommer upp i huvudet.

Jag nämnde tidigare Estelle som olyckligt gick bort i en lavin strax innan vårt bröllop i april, vi pratade då om att det kändes konstigt att vi skulle ha fest och gifta oss så nära inpå, men kom fram till att kärleken måste segra över allt det onda och att det var just mer fest och kärlek det behövdes. Just dom orden är något jag tar med mig alla tydligast. Matilda ville aldrig att detta skulle sluta, så jag ska göra mitt bästa att hedra henne med skratt, lycka och kärlek till nära och kära.

Nära och kära har vi gott om, jag är rörd över all support som mött mig senaste dagarna. Utan er skulle vägen tillbaka till just, skratt, lycka, kärlek och fest, vara extremt mycket längre och svårt att se.

Matilda, du var den snällaste, smarta och finaste person jag har träffat, där din finaste egenskap just var att du brydde dig mer om hur din omgivning mådde än dig själv. Du ville hjälpa allt och alla. Jag försökte få dig att tänka mer på dig själv, men om vi ska vara ärliga så gick väl det så där. Du var en mästare på att knyta ihop våra vänner, nya som gamla, få alla att känna sig delaktiga och välkomna. Du hade alltid 100 bollar i luften och ingen utmaning skrämde dig. Det är just detta driv och din omtänksamhet som gjorde att jag älska dig så oerhört mycket och fick mig att känna mig så älskad.

Matilda, nu är du på en plats där du kan ta hand om dina nära och kära på ett ännu bättre sätt, så fortsätt som du alltid gjort. För med en ängel som dig där uppe borde allt bli mycket bättre

Du är min för evigt Matilda , Älskar dig över allt annat!
Din Mattias
314

006

230

C09V3965

F23B8431

DSC03936

DCIM100GOPROGOPR0136.

Golf

Var ute och svinga lite med klubborna idag igen ute på Viksjös bana, som visa sig var en riktigt fin och rolig att spela och den låg förvånansvärt nära stan. Lirade med Rikard, Jesper och Olle som var med som caddie och trevligt sällskap. Jag hade faktiskt en riktig toppenrunda och lyckades med en liten sänkning från mina 20 ner till typ 17. Nu får vi se hur lång tid det tar innan man kan leva upp till den nivån igen;)

Jag glömde sd:kortet hemma så ni får nöja er med några mobilbilder som Olle Friberg tog och skicka över till mig.
13632704_10157148032795554_159032040_o
Vi hade så sjukt tur med vädret, timmen innan vi gick ut så öppna himlen upp sig och regnet öste ner. Lagom tills vi gick ut la sig dock regnet och vi klara oss borträknat lie solregn här och där, som här där regnbågen kom fram.
IMG_4362
Vi var faktiskt slöa och körde golfbil. Mest för vi visste att det kunde komma regn, så skönt att ha skydd och för min del ganska skönt att vila trötta ben från träningen. Vet dock inte om jag gillar det, hinner inte gå och fokusera på kommande slag.
IMG_4359
Haha gillar denna set up vi hade i bilen, en hel del Nocco/Vitamin Well varianter.

Skidsug

Träning, träning, träning, vardagen är inte så händelserik för tillfället. Jag menar att det känns som jag skriver samma sak hela tiden. Men även om den inte är händelserik så är det i alla fall roligt, då jag tycker vi är så skönt gäng på träningarna, så träningspassen känns verkligen som man är och hänger med polarna även om man är lite svettigare bara.

Till en annan sak. Jag kände en ganska skön sak under eftermiddagen. Jag var i samtal med Atomic och deras skidutvecklare, vi snacka lite vad som är på gång, nya modeller på skidor/pjäxor och la en plan vad dom ska ta med till första lägret i Zermatt i början av Augusti. Först fick man tänka lite för att komma på vad man åkte på i våras, modellnamn osv, men allt föll på plats ganska snabbt. Vilket fall, det jag kom fram till efter att ha snackat med honom i typ 20 min är att jag saknar hetluften och att framför allt åka skidor. Med hetluften menar jag att vara inne i cirkusen igen, vara på läger, förbereda för race, utveckla teknik och material, det där konstanta jobbet mot att bli bättre på snö. Med betoning på snö, för just nu är det exakt vad jag gör med fysen, försöker optimera min fysik till max inför vintern, vilket är sjukt kul på sitt sätt. Dock är det ju skidåkningen man håller på med och just börjar sakna. Är nog ett gott tecken att man börjar känna suget igen mitt i sommaren.

TRX hopp from Mattias Hargin on Vimeo.

Här en övning från idag, några hop ni sett tidigare. Kanske svårt att se skilland, men dom ena är raka hopp och dom ena är lätt sidled från sida till sida. Och med touch med händerna i golvet framför mellan alla för att få extra drag i baksidan.
P1260868
En bättre köttbit från igår. Fick leta lite d många köttbutiker tagit sommarstängt. Vilket fall: Jag grilla en hel del kött tidigare år och säkert relativt mkt fortfarande men har ett mål. Att äta lite mindre kött, men när jag väl gör det, handla riktigt bra och fint kött som man vet var det kommer ifrån. Både av miljö och för egen kropp. Det är ju dyrare men helt klart värt det, för det är ju fasen mycket godare.
P1260871
Den här Entrecôten var magisk!
P1260875
Och med den här kniven som jag fått av några kompisar direkt från Tokyo blir det inte sämre att skära köttet.
P1260865
Håller uppe med golfen, här från igår ute på Arlanda Internationell. En skaplig runda där man känner att det tar sig ok med träning.

Finnhamn

Sitter och käkar frulle och ska snart ut på golfbanan, känns kul att ha comebackat med golfen. Som med mycket jag gör så gillar jag göra det fullt ut, så har blivit en del rundor sista tiden. Alla som känner mig vet dock att jag inte är största bolltalangen, utan alltid med en kämpe, samma gäller väl golfen där man inte får mycket gratis.

Efter träningsveckan i fredags rulla jag och Matilda ut i skärgården. Min plan var att överraska matilda med en mysig tur, men då hon började planera sjukt mycket saker blev jag tvungen att avslöja mig i förväg. Vi körde ut till Finnhamn där vi sov på vandrahemmet och åt middag på krogen och njöt av en väldigt fin kväll där ute. Tror det var första gången jag var på Finnhamn, kanske varit där som barn, men jäklar va fint ställe. Lugnt, skyddat och känslan att vara i ytterskärgården.
P1260783
På väg ut i fredags. När jag kör så har jag skydd av rutan, vilket inte Matilda har där bak, så lite olika sköldeffekter. Man kan säga att jag kan njuta mer.
P1260786
Här hitta hon en skönare plats, mer stilla. Hon låtsas dock hålla koll på navigeringen, men vad jag ser så har hon nog allt somnat till här;)
P1260796
På väg in mot Finnhamn
P1260797
Där vi la till längst in i gästhamnen.
P1260799
Sedan en kortare promenad upp till vandrahemmet som ligger med storslagen utsikt högst upp på en kulle.
P1260804
Eftermiddags badhäng
P1260811

P1260819

P1260831

P1260833

P1260842
Middag på krogen
P1260853
2X Kavat i solnedgången
P1260862
Sedan igår packade Matilda väskorna och drog iväg mot vintern igen. En riktigt sista minuten trip som bokades in i veckan. Hon ska flyga till Chile och vara där typ 10 dagar.

Brunnsviken

Har blivit allt för lite båt senaste tiden, så försöker ta igen det. Så idag efter träningen drog vi ut med båten och låg och guppa i brunnsviken och sola, bada. Har bara varit i Brunnsviken en gång tidigare, det är ju ett riktigt smultronställe med tanke på hur nära stn det ligger och det är ju bara precis innanför där båten ligger på Bockholmen. Drog sedan en tidig middag på Bockholmen innan vi rulla hem, på deras så kallade Kärleksbaren, där dom under sommaren när vädret tillåter kör en bättre grillbuffe nere vid vattnet. Helt klart värt ett besök.
IMG_4207
Haha måste bara posta denna bild jag fota på någon mack på väg ner mot Gbg. Ett inredningsskydd för baggageutrymmet. Bara jag som får Dextervarning på denna?
P1260776
I måndag var det golf igen där detta blev dagens bästa hål på 18:e och dagens sista hål. Kul höjdskillnad ner till green.
IMG_4252
Spelade med Mackan, Oscar ute på Kungsängen.
IMG_4255
Som sagt lite båt idag, där Matilda tog med sig kontoret ut och körde lite samtal med fötterna i vattnet.
IMG_4273
Jag är ute och riskerar telefonen genom att simma med ena handen över vattnet, allt för en bra bild och bästa vinkel, helt klart värt det.
IMG_4287
Klipporna framför Kärleksbaren, där man även kan sitta och äta.

Ben och båt

När man reser och har haft en helg med festligheter då är det ingen dans på rosor att starta upp veckan. Var sjukt trött när jag gick iväg mot gymmet igår morse och passet kom som en käftsmäll och bra uppvaknande. Efter 15-20 min var jag dock igång och kände mig stark och fräsch. Passet var dock hårt, så när det väl var slut så var man åter nere i källaren igen energimässigt. Jag kom dock överens med mig själv direkt efter passet, att nu blir det fan mig lugnt på helgerna framåt om jag ska orka detta hela Juli.

Under eftermiddagens drog jag sedan ut mot båten för att se över den och ge den lite kärlek av en tvätt, slutade dock upp med en solotur upp mot Justerö för att spana in lite spännande objekt från vattnet, innan jag svängde förbi hemma hos Christine och Pelle för en kaffe på hemvägen. Så blev en ganska lång men fin tur.

Tre benövningar from Mattias Hargin on Vimeo.

Liten inblick från passet igår
P1260720

P1260767

P1260721

P1260751

P1260771

GBG tur och retur

Åter igen en helg med resa. I helgen var det Göteborg som stod på schemat. Var nere och hälsa på hos Oskar Enander och hans kompisgäng som enligt tradition har en helg fylld av golf, fotboll och poker. Var en trevlig helg där jag inte gjorde särskilt starka avtryck på varken golfbanan eller poker bordet, men stod upp ok på fotbollsplanen. Var för övrig barfota-fotboll som gällde, vilket jag i efterhand skulle klassa som en någorlunda farlig aktivitet då det även nu börjades drickas lite öl. Det gör helt enkelt ont när man sparkar ihop barfota och tårna har en förmåga att lätt fastna i mattan vilket jag fick erfara någon gång, men klara mig i alla falk helskinnad från detta.
P1260681-2
Mot Gbg med en bra laddning dryck inför resan.
P1260686

P1260688-2
Nöjd fyrboll klara med dagens 9 hål.
P1260691-2
Då vi kom in först stod vi sedan och vänta in resten av gänget på sista tee.
P1260694-2
Och här hela gänget som spela.
P1260700
Fotbollen där planen var tajt och teknisk med mkt hinder längs vägen, träd, stenar, brunnslock mm.
P1260703
Fin vye från huset igår kväll
P1260708
En annan fin vye. Plockade upp Matilda hemma hos hennes Mamma på vägen mot Stockholm och blev tvungen att ta bild på dessa fina gräsfält utanför deras hus.
P1260709

Supertryschare!

Jag har hittat en ny favorit nu under sommaren när jag int har tillgång till min juicemaskin som är nere i Schweiz. Så har börjar köra ingefära med stavmixer för att få riktig supertryschare mot trötthet och immunförsvaret. Tycker när man tar en jucie på stan att det alltid är för lite tryck med just ingefära, men det vill jag lova att det inte är i denna. Jag mixar bara ihop ingefäran med vatten, silar ut vätskan där man även får hjälpa till med händerna för att få ut all vätska. Sedan pressar jag citron i det hela också. Sen är det bara ställa i kylen och shotta några ggr per dag.
P1260636

P1260641

P1260648

P1260651

P1260654

P1260674

P1260668

P1260622
Hyr glad blir man inte av att mötas av detta i brevlådan.
P1260628
En ny laddning och provsmak av månadens smaker från Moon Coffee

Träning och golf

Som rubriken säger, träning och sedan golf med ett gäng polare. Skön dag, men också ganska varm, känner mig nu lite halvmör och mosigt i skallen. Dagens träning var ganska tungt utomhus, där vi körde ett helt pass med stroopsen. Hopp och sprinter i alla dess former.

Golfen var väl inget att hänga i julgranen från min sida. Tror jag sträcka 9 av 18 hål, men blandade med en del ok slag ändå. Dock så innebar mitt dåliga spel till förlust för laget, där vi både spela bort en fika på 9:e hålet och en lunch sista 9. Nej men skit i spelet, var kul och trevlig runda ändå.

Nu måste jag dock skaffa klubbor, mitt gamla set står hemma i Engelberg. Klarar mig nog med järnet setet jag lånar av pappa, men behöver en drive, spoon och nån hybrid. Faaaan, jag som skulle spara på utgifter efter en än så länge dyr vår/sommar. Men lite klubbor måste man ju unna sig.
P1260584
Haha, jag och Matilda stressande mot gymmet då jag tycker vi ligger bakom schemat. Matilda har alltid lite problem att hålla mina tider på morgonen så är en evig kamp att få henne redo i tid. haha, är snarare jag som är sjukt tidig än hon sen. Men då jag gärna är på gymmet 30min i förväg för att hinna allt jag behöver, så skulle Matilda gärna sladda in 2-3 min innan.
P1260601
Jag lira med Jeppe, Mange vår slalom headcoach senaste två säsongerna och Johan Ryno som likt alla andra hockeysplelare verkar kunna lira golf. Nej men Ryno spela nästan på sitt 5hcp under rundan, så var kul att se hur man ska lira golf på riktigt.
P1260591

P1260590

P1260619
Jaha, då ska vi smacka boll igen…
P1260618
Men det gick ju tyvärr så där.