“Måljobb”

Ligger på sängen här i Alta, lite trött och frusen efter dagen. Efter fyra dagar bra träning har jag nu dubbelvila, innan vi drar igång inför Madonna racet på allvar. Min sista träning inför vilan var jag riktigt nöjd med, satte ner några fina åk och fin känsla på det hela.

Idag var planen ligga på sängen, dricka kaffe och kolla GS, ha en sån där sjukt mysig dag. Istället hamna jag och fick “jobba” i mål. Vi behövde en extra person som tog position i mål, “hjälpa” grabbarna i mål, skicka rapport uppåt och bara se allmänt bossig ut med en öronsnäcka i ena örat. Jag var väl inte så svårövertalad, ville hjälpa till och tyckte det kunde va kul att fota lite också. Man får ju dock ingen superpositon fotomässigt och orkar sedan inte gå lös helt med kameran. Det svåra var att fota Matts och Andre när dom gick i mål och samtidigt skicka upp i radion, “Matts 0,04 behind, place 2”. Jaja, bra för mig att få känna hur det funkar lite… Och som sagt, första åket var det fruktansvärt kallt att stå där nere. Så mellan åken brände jag hem och la mig under täcket 45 min för att tina upp något. Hyfsat vek man är, haha. Till min räddning så hade jag inga täckbyxor utan rocka jeans i -10. Dumt val.

Gårdagens träningsbacke, den där nere till vänster.

Fin backe, som bara ligger 5min från hotellet som tränarna fixat.


Matts går in i andra, bara 0.04 bakom Ted och sluta upp på en fin 6:e plats. Han var väödigt nöjd i slutändan, men när man går in så tight bakom så är ju första tanken oftast. Faaaaaaaan!


Här kan man se att det var rätt kallt första åket och att det inte var så konstigt att jag frös.

En blandning av att man känner av 1.10 GS ner för Gran Risa i benen och Andre inte var helt nöjd med åkningen. Delvis dock bra åkning och fart.

Luca De Aliprandini får dra näven iför hemmapubliken

Dagens hjälte går över mållinjen

Hirscher verkligen krossa alla andra och vann med 1,70 Sec, det är helt sjukt. Hatten av och kul att få se honom live.

Nöter på med träning

Jag nöter på med träning i Alta Badia och har haft rätt fina dagar. Rätt skönt att få litet större block med träning nu, göra sig redo för Madonna men också Januari då formen ska vara på topp… Ja till 98% i alla fall, sista två försöker vi spara till OS;)

Gran Risa, en av dom mest klassiska GS backarna ändå.


Gross, jag fortsätter köra en del med Italienarna, grabbarna fokuserar ju mest GS nu inför race. Tycker Gross är nyttig att se på, han har sjukt intensitet i åkningen och kör varje träning extremt bra.


Follow cam på Krille, ändå rätt skapliga vinklar.


Rudi ger laggen kärlek


Vårt gym, i anslutning till “skidrummet”. Jag älskar känslan av garagegym

Eftermiddagskaffen, fina grejer och typ 1,20 euro. Är det typ 4 ggr så billigt jämfört med Schweiz och 10ggr så bra.

Alta Badia

Från Val d’Isère till Alta Badia, vi hade en skön stabil resa på 9.5h över hit i Måndags. Visst snöfall och lite jobbiga förhållanden men betydligt mindre smärtsamt än alla som drog på Söndagen från byn. Många som satt fast timtals i köer, så rätt nöjd jag tog beslutet att stanna och ta det lugnt.

Nu är det som sagt Alta Badia där jag kommer ligga i veckan och nötta lite träning. Är ju GS race söndag som jag inte kör, men rätt skönt att vara här och hänga med laget och få lite fin träning tillsammans. Är även nästan favorit-hotellet här, grym mat och personal, så man bara trivs och känner sig som hemma här.

Idag var en riktigt krispig dag, solsken och fint efter några dagars snöfall. Många fina vyer och bilder!



kkas

Besiktning och fokus ser det ändå ut som. Foto: Klas Rockberg

Nöjd och mindre fokuserad efter passet. Foto: Klas Rockberg


Jag gillar denna. såg från hotellet en fins skogsglänta uppe i bergen och tänkte, där skulle man kunna ta en snygg puderbild. Så jag flög upp och kolla, lirka mig ner och in bland träden. Tog denna bild, som var dryga kilometern bort och typ 498 fallhöjdmeter upp. Och jag hade rätt, med en åkare hade den varit magisk.

8:a i snökaoset

Vakna just upp i Val d’Isère, dagen efter race. Jag hade som plan att dra direkt igår efter race men kände att snökaoset kunde ställa till det på vägarna, så tog en lugn kväll och rullar vidare idag istället.

Ni som såg racet igår såg ju att det snöade en del, det var faktiskt galet hur mycket snö det dumpa och kom över dagen igår. Andra åket kan nog vara det klart snöigaste jag tävlat i. Det som rädda oss lite var elljuset som gav vissa konturer ändå, även om det inte riktigt hjälper när brillorna får snö på sig, sedan att underlaget under snön var världsklass. Galet va allt folk i backen fick jobba igår, på andra åkets besiktning var det lätt 100 pers som stod och skotta, körde snöslungor, pistmaskiner, verkligen all in för att få till det.

Min 8e plats jag slutade upp på är jag rätt nöjd med. Jag tyckte jag bemästra det hela ganska fint, andra åket kanske blev lite väl tufft för min sida, men jag brukar kunna ha ännu större problem i åkningen när sikten är så dålig och även när det är så pass långsamt satt som i andra åket. Så överlag en bra dag, bygger lite mer självförtroende med ett till resultat. Åkningen finns där för fler roliga race framåt.

Annars kul för laget och Andre med en pall, efter sura uråkningen i Levi. Två pall på två race, det stärker oss, nu är målet en dubbelpall snart;)

Nu ska vi se om vi tar oss från Val d’Isère, eller om vi är insnöade.

@Bildbyrån

Igår morse på väg upp mot besiktning. Känslan i sittliften var något kall och ruggit

Över natten hade det inte kommit så mkt snö, det hela bara ökade under dagen


Min bror Jonas var och titta och stötta från målet igår. Här framför ett gäng bilar tillbaka på hotellet som visar rätt bra mängden som kom under dagen.

Racesöndag!

Jag höll nästan på att glömma av mig hör. Höll på att packa, göra redo allt inför imorgon och sedan slå på en serie som sista grej innan jag somna. Men jag skulle ju skriva något här också. Serien lockar, så något rätt så snabbt.

Söndag och dags för race igen imorgon. Val d’Isère och hyfsat annorlunda karaktär jämfört mot Levi. Levi är brant, men rätt så nice, Val d’Isère är brant och inte så nice. Haha, jo men är en rätt tuff, utmanande backe, men brukar bli roliga race. Men en hel del krig och mindre känsla då det ofta är väldigt isigt och den höga höjden gör att det blir väldigt aggressivt. Vilket man såg idag på GS:n att det studsa och skaka rejällt för vissa. Och m du slår av blir det ju nästan värre, så gäller våga trycka på ordentligt eller bara sätta krafterna rätt. Jaha, det låter ju som vanligt. vilket det är men kanske än mer viktigt här.

Det väntas puder imorn, alltså riktigt WC-slalomväder, men tror backen kommer hålla sig fortsatt isig, så är mer frågan om sikt.

Jag tycker det har känts ok på träning, rätt stabilt, trots svåra förhållanden. Dock har farten saknats lite om man jämför med dom jag kört med, likt inför Levi. Så är åter igen lite försiktigt med vad jag lovar, jag hoppas den dock dyker upp till race som den gjorde där. Handlar nog bara om att hitta lite mer intensitet och vilja.

Start 9.30, så jäkligt tidig morgon för oss, därför ett avsnitt och sedan sovdags. Håll tummarna

Sainte-foy

Tillbak i träning igen och sakta men säkert göra sig redo inför Söndagens race… Eller det kommer troligen bli Lördagens race som det ser ut. Det kommer in rätt stora mängde snö under helgen, mest fredag, men annars visar prognosen sämre Lördag än Söndag. Så då vill dom helt enkelt byta dagar, för att ha högst sannolikhet att kunna genomföra båda Slalom och GS. Jag har sagt det tidigare så kanske inte behlver säga det igen, men jag är ju rätt tveksam till såna byten. Vi får ta skiten liksom. Jaja, så kan det kanske bli så inget att bry sig om. Race som race.

Idag låg vi och preppa i ett litet system 15-20 min här ifrån Sainte-Foy, vilket jag direkt såg att bra potential på bra friåkning när det kommer mer snö. Vi ska tillbaka dit imorgon igen.


Älskar stilen på alla hus här, samma bort I Sainte-foy, väldigt mycket nya fina chalet som låg i byn där.

Uppe och flög över racebacken ikväll, man kan se dom trycker på med vatten. Ser fint ut1

On tour again

Då är jag på väg bort mot Val d’Isère. Fan jag lär mig aldrig stava Val-d’Isère, med alla des tecken här och där, måste googla det varje gång jag ska skriva det så det ska blir rätt. Mindre viktigt kanske.

Vilket fall, på väg bort ditåt igen i alla fall, sitter faktiskt på tåget mot Geneve flygplats där jag möter upp med vår fysio som hämtar upp mig med bil. Rätt mysigt och skönt att typ sitta 4 h på tåg och hinna göra lite sånt du inte kan göra när du kör. Menar inte att jag alltid vill åka tåg, men ändå rätt nice.

Ska bli kul att möta upp svenska laget nu och vara tillbaka med Matts och Andre som just landa från USA, har saknat dom lite nu när man bränner runt själv.

Ok, har haft några magiska dagar hemma och är så sjukt tacksam över att hinna klämma in detta mellan ett annars relativt tight program. Nu ska jag försöka ta med mig den energin och glädjen ger mig och gå in i racemode igen. För på Söndag smäller det igen.

Några små iakttagelser, Hirscher ser ut att vara tillbaka, sjukt bra åkning i helgen, herrarnas GS såg riktigt tight ut i år, kommer bli intressanta race framåt, inte som slalom men ändå;) Sedan sjukt tråkigt det som hände Neureuther i USA, korsbandet och borta resten av säsongen, man ser hur snabbt det svänger.

-15, sol och puder

Gissa vad jag gjort i helgen?? Jo men jag har faktist åkt skidor, skräll eller;) Det har varit fortsatt bra och super härlig helg. Sol -10/-15 minus på berget, så riktigt kyligt och vintrigt. Fick även besök av Henke Windstedt under några dagar, så jag Henke och Oskar har varit ute och kört, fotat och haft kul.

För mig är det ganska lagom, bränna nåt åk, sedan jobba lite foto, för att vila benen och kroppen lite, inte kräma ur 10,000 fallhöjdsmeter. Om jag ser till bilder jag fått så tror jag Oskar också måste fått en hel del fina bilder. Jag passar ju på när jag kör först att fota Henke också, så detta inlägg är väldigt mycket Henke. Det roliga är att jag tycker det nästan är roligare att fota än att bli fotad, kan nog ha sagt det förrut. Eller jag tycker det är kul när man kan va med och planera bilder med Oskar som vi sedan utför tillsammans, då får man lite båda delarna.

Söndagkväll och kolla herrarnas GS race från Beaver Creek nu, rätt så härligt. Gör att jag får upp peppet lite inför nästa helg också.

Lite kyligt och fin vind över topparna

Henke i en fin vänster ner i Laub

Jag och Henke ut på lite äventyr… Står och väntar på Oskar med kameran och använder faktiskt klippan lite som skydd, mot snö uppifrån då Laub är ganska stor åk där man inte vill stå så länge i mitten av åket när folk kommer ovanifrån.

Bussen på väg tillbaka.


Gillar denna, Oskar är snabbt ner med kameran och spana in resultatet

Varpå Henke sladdar in och spanar över axeln.

Ett av gårdagens sista åk, där jag och Henke fick ta oss en lite kortare hike. Solen är inte uppe särskilt länge över berget denna tid.

Sedan idag där vi var ute på lite äventyr igen och en kortare hike från liften för att hitta rätt ljus och snö.

Tog med drönare idag och flög lite. Är kul för jag böjar känna mig mer bekväm med den.

Jag och Henke planerar åket i samråd med Oskar, vart vi ska lägga svängarna osv för rätt ljus. Detta blev ett roligt åk, nästan en längre linje.

Från is till puder

Samma visa som så många ande gånger, hade tänkt ta en lugn dag idag, men insåg ganska tidigt igår kväll att det inte skulle bli så. Fick känslan att det nog var bättre dra upp och åka, njuta av lite orörd puder innan helgen, och jag fick en känsla att vädret skulle vara bättre en lovat. Men jag vakna tog en lugn morgon, lång frukost och ett videomöte, som faktiskt handla om hemsidan, att faktist putsa upp den lite. Kan återkomma om det någon annan dag när jag har mindre att skriva om eller dela, skulle behöva lite tips där.

Vilket fall, runt 11 drog jag på mig skidkläderna och drog uppåt, möte upp med ett gäng kompisar och körde nåt åk, fota och njöt av all snö. Det var ju säkert runt -15 uppe på toppen så snön var helt magiskt lätt. Jag skulle vilja säga så här, som snön var idag är det faktiskt inte så många dagar på en säsong. När man fotar om man bara plöjer genom snön som ryker långt över huvudet. Se typ min Insta här, eller Oskars för lite smakprov.

Jaja, några åk uppe i kylan och sedan var det ner och värma upp sig hemma med en kaffe. Jag älskar verkligen detta ställe, haha, ni vet det redan, men att komma hem och få klämma in dessa dagar. Det är något särskilt med det.

Att igår liksom sätta stålkanterna i is, ta i till 200% för att hålla emot krafterna och ligga på gränsen till vad jag klarar av för att åka snabbare och bättre. Till idag ligga och surfa på bakändorna, med snön över huvudet och med ett stort smile på läpparna. Båda två delarna har sina charm och är lika roligt, friåkningen och lössnö kanske lite roligare på ett sätt, om man bara jämför åk mot åk. Men charmen med att utmana sig själv på olika plan varje dag för att bli en bättre slalomåkare gör att hela helheten med all träning och framför allt race, i med och motgångar med all adrenalin det innebär, är som en stor bergochdalbana känslomässigt. Allt det, det tycker jag är roligare.

Kanske bara hel enkelt borde skriva att jag gillar båda delarna.

Trevlig fredagkväll på er!


Med frostiga rutor och ett litet hål kunde man skymta toppen genom gondolen. Lite arty bild ändå

Dagen gäng. Står och planerar åket ner i Steinberg

Oskar och Piers glider ut mot nästa branta del, och letar lite möjliga foto-spot

En storfördel dessa tider är nordläget på Titlis och självklart höjden. Berget får inte så mycket sol, så snön håller sig fint. Så denna tid blir det mycket åk i skuggan. Lite kallt och kyligt bitvis.

Simpa går djupt


Simpa går ännu djupare. Detta är ett klassikt foto-spot denna årstid.

Nöjd kille efter att fått tummen upp från Oskar att jag satte en banger framför kameran… Eller bara glad över att det typ är världens härligaste dag på berget.

Stegvis ökat fokus

Pre-campet Val-d’Isère är klart, igår efter åkningen brände jag tillbaka mot Engelberg, hade egentligen tänk åka söderut mot Monaco för att vila upp mig till nästa vecka… Men det snöa för mycket för att jag inte skulle dra tillbaka hit och kanske få åka några svängar puder.

Var i alla fall tre bra dagar vi fick med träning i racehanget, tyvärr var det inte tillräckligt klart för att köra hela sträckningen så missa den övre som också är den svåraste, men vilket fall sjukt nyttig träning.

Är lite kul hur det funkar dessa tre dagar. Dag 1 kommer jag in i träningen rätt avslappnad. Jag är ju fokuserad och vill åka bra men det där sista fokuset saknas, dag två ett snäpp upp, sedan igår vet jag att det är sista dagen innan race där. Så med två dagar av “uppvärmning” är det mentalt ett annat fokus, när jag lämnar hotellet vet jag att jag ska ut och leverera och sätta en sista bra prägel och känsla när jag sedan nästa vecka är tillbaka där. Är små saker men man känner i kroppen när man har träningar som är så, den känslan höjs ju upp 5ggr till när det väl är race, därför det ofta är så annorlunda när man väl kastar sig ut i grinden.

Vilket fall, jag tryckte max, kände mig bekväm, stabil och som att farten skulle finnas där. Men varje åk jag kom ner så fick jag se mig slagen av några åkare, sånt som stör mig en del för stunden där. Bland annat en jäkligt ung franks kille, tror han var född 97 som satte några väldigt fina åk. Jaja, känslan jag lämna med i åkningen var det jag sökte efter, farten får vi plocka fram nästa söndag istället.

Är ändå kul angående race och träning, jag prata med Julien Lizeroux igår om det och vi skratta åt hur konstigt det är. Ibland kör man som en kung på träning och kommer till race och faktiskt inte presterar som man vill, ibland har man kört långsamt och slitit och kommer till race och helt plötsligt är man på pallen. Han beskrev innan Levi hur han och Grange kört med några andrs, varit avhängda men 1-2 sec och bara legat på rummet efter, “va fan ska vi göra”, sedan några dagar senare prestera bägge väldigt bra. Man kanske inte slappnar av utan vet man verkligen måste plocka ut max, är lite konstigt det där. Tror typ träning är 80% åkning 20%mentalt, race är ibland mer 50%/50%.

Nu ska jag sluta babbla.