Comosjön

Ligger på ett hotelrum i Madesimo, en liten Italiensk håla på gränsen upp mot Schweiz. Är en lite gömd puderhåla, där jag kört en del Europacup genom åren. Så har en del gamla minnen här ifrån. Hade typ 26 mil hit från Engelberg, det roliga är att det fågelvägen inte är mer än 8mil kanske, men vägen går allt annat än rakt kan man säga. Så med Heli hade jag kunnat flyg in rätt bekvämt och snabbt, vilket är skönt att veta och jag kan drömma mig bort till. Heli skulle dock säkert gå emot förbundets och vårt nya miljötänk, nu låg jag istället och körde eco driving längs småvägar. Nu skulle man kunna tro att jag är ironisk, men jag gjorde det faktiskt, mest för utsikten var så förbannat fin så satt mest och kolla på den, samt försökte hitta lägen att stanna och fota. Inte helt lätt på dom smala vägarna som slingrar sig längs Comosjön, men jag lyckades. Hängde säkert av en timme eller mer på att jag stanna och fota, rätt skönt ändå och satan va snyggt det var. Hade jag fått lägga mer tid hade jag kunnat få till så mkt sköna bilder. Tänker alltid när jag kör förbi bra foto spot-ställen, detta måste jag komma ihåg eller skriva ner, vilket jag aldrig gör, kommer ihåg hoppas jag dock.

Vilket fall, jag är i Madesimo själv med coach och service, ska köra 3 dagar med Italienska laget här, så det bli kul. Så ytterligare en middag ikväll med lite språkproblem för min del, satt och försökte hänga med i Italienska på ett långbord, fatta ändå lite, haha ärligt så kändes det som det.

Steinberg igen

Söndag, vad har hänt idag då? Typ bananpankasfrukost, kaffe, träning, lunchhäng på byn och sedan lite klassiskt fix hemma för att göra sig redo att dra på läger igen. Rullar imorgon igen, men kan skriva mer om det då, vart jag ska, med vilka jag ska osv.

Igår var en rätt fin dag. Var uppe och körde lite på berget. Blev faktiskt till att testa på årets första Steinberg och få smaka på lite puder på riktigt för första gången i år. När jag var uppe i Sverige så kom det ju typ två stora dump med snö här nere, vilket gjort att det är rätt fin åkning och rätt bra bas nu. Jag åkte typ hela Steinberg utan att köra på någon sten och fortsatt mycket ospårat. Jag missa ju dock dom bästa dagarna det var ju tidigare i veckan när jag var i Stockholm. Vilket fall, härlig dag igår, och kul att va igång här för vintern. Körde bara två Steinberg, dryga 2500 fallhöjdsmeter totalt, men det satte sig faktiskt in benen lite. Kan känna det idag.


Jag nämnde det i förra inlägget, men jag fick en spännande leverans i Fredags.

Helly Hansen som drog över en laddning med nya skidkläder. Så rätt kul att packa upp, känna och testa på. Dette är grejer som kommer i butik till nästa vinter.

Lite snygg diskret camo

På väg uppåt igår

Och här här har ni kläderna i backen, snygg röd färg på jackan, tycker jag… Om det ser ut som jag har extremt långa stavar så håller jag med, men stämmer typ inte, eller. Måste ner och kolla på dom, tror dom är 125 typ. Fram med sågen kanske och kapa, ser nästan lite kul ut ju.

haha, denna har jag sålt in till många senaste veckan. Men är en rolig sak, jag gillar. Typ alla HH:s nya skidjackor har någon som heter Life Pocket. Kort och gott kan man säga att den här lilla sovsäcken typ är insydd i bröstfickan för att se till att hålla mobilen vid liv längre ute i kylan… Detta är ju inte bara för att jag ska kunna Instagrama mer och längre längre… utan är ju främst säkerhetsmässigt bra när man är ute på fjället och bergen och faktiskt kan vara i stort behov av mobil och några extra procent batteri. Så jag använder “sovsäcken” i lite andra jackor och för kamera osv, bra grej.

Oskar och Linus, som var åksällskapet igår. Står och spanar och planerar nästa del av Steinberg.

Vinterlandskap och the darkside

Min Lördagkväll, inte så händelserik… Men rätt skön. Hade inbjudan att dra in på byn, men tyckte det var rätt skönt att bara få va hemma, stretcha framför datorn och lite serier.

Vakna upp till detta imorse, mer snö på väg in.


För min del blev det en tur till gymmet och lite träning

Detta är det jag fick med mig hem från gymmet. Smygtitt på min uppvärmning. på övervåningen kan det vara rätt kallt på gymmet, så innan man är varm är det rätt skönt att ha tröjan på.

Andas lite extra

Det är något särskilt ändå när jag kommer tillbaka till Engelberg, jag får ett större lugn och chansen att andas lite extra. Jag har tagit två extremt lugna dagar, för att inte bli förkyld som jag nämnde i föregående inlägg. Vet inte om jag lyckats men nu är det slut på vilan i alla fall. Imorgon tänkte jag dra upp för lite åkning, är rätt fina förhållanden, så kul att komma upp. Fick även en leverans med nya kläder precis, så sjukt peppad att testa dom också. Fredag kväll, och jag sitter vid datorn, tänkte nog kolla en serie, rätt skönt ändå.

Som ni ser på bilderna nedan, rätt vintrig och härlig känsla ner i byn. Även om det är svalare än Stockholm här nu, så är det i känslan inte alls lika kallt. Konstigt det där.

Sedan så släppte FIS en video och intervju igår som ni kan se här om ni vill. Den ligger på Facebook.


Lite halvnöjd med min nya mössa, som vi fick levererade i veckan. Är Sätila som hjälpt oss med dom, så svensk kvalite. Snart så finns dom i lager hos Alpingaraget webshop och butik, så jag skulle bli glad om ni gick in och la en order. Ganska bra julklapp om ni inte känner för att ha den själv;)


Var på gymmet 2h idag och körde nästan uteslutande rörlighet och stretch. Blev rätt stel efter racet och resa, och har inte riktigt fått tillbaka det efter det, känns som jag skulle vilja rassla till hela höften för att bli fri igen… Men trotts alla mina favoritövningar, så fick jag inte riktigt till det, så nya tag imorgon igen.


Rulla med extra vikt är något ni borde testa, så man får lite extra kraft att trycka ut saker. Inte bara gnugga på ytan… Och om ni tycker jag ser blek ut så stämmer det, jag är sjukt blek för tillfället och vintern har ju knappt börjat. Fan va skönt det vore med lite sol och surf, säg typ bara 5-6 dagar. Jag hade faktiskt tänkt dra nu, om det gick bra i Levi, sa jag till mig själv innan. Men även om det gick sjukt bra, så backa jag ur och tog tillbaka det. Kände några dagar hemma kunde göra susen… tråkigt men säkert klokt.

#Popyourairbag

Sitter i en taxi ut mot Arlanda, två snabba men roliga dygn i Stockholm. Rätt trött efter gårdagen som var sjukt rolig på Alpingaraget, var där hela dagen och styrde inför eventet på kvällen. Där det senare kändes som det blev en väldigt lyckad och trevlig kväll enligt plan. Vi blev väl lite tagna av allt folk som kom och typ gjorde det samtidigt, kanske mer än räknat. Så innan vi hann ändra lite i strukturen så blev det lite lång vänta, men sedan lättade allt upp och vi fick bättre snurr… När vi packa ihop sent igår kväll, kändes det rätt skönt, roligt att ha genomfört det.

Grymt kul med alla som titta förbi, alla man hann hälsa på, men sedan väldigt tacksam för all hjälp Alpingaraget gett oss och gjorde att vi kunde genomdföra detta. Tack! Fick lite uppdaterad info nyss, från eventet, att totalt drogs över 100 lavinryggsäckar och 120 transcievers kontrollerades varav 50% var i behov av uppdatering.

Idag vaknade jag upp med känslan att jag kommer bli förkyld, ger det 50/50 att jag är det imorgon. Ska sova på flyget och sedan länge imorgon så ser vi vad som händer. Inte hela världen, men bidragande orsak att jag inte överpresterar idag. Lite seg!

Tack Anton Enerlöv, som gick runt och fota igår. Är alla hans bilder nedan.

Båt i November!

Något försenad som jag lägger upp detta inlägg. Jag vaknade igår tisdag och skulle dra upp detta, men möttes av att bloggen tillfälligt var nere, eller hade blivit hackad. Någon som lagt in skadliga koder så man via google och olika håll gjorde att man kom på helt andra håll. Sorry för den. Planen var ju att styra för eventet vi hade på kvällen så hade inte magiskt med tid för just detta, så ville typ köra en Zidane skalle ner i datorn eller typ kasta den genom fönstret… Paus, andas, två kaffe och jag sköt på problemet helt enkelt. Lagom till lunchen kunde jag smälla iväg lite mail och ta tag i det hela. Det hela slutade med att jag fick grym hjälpa av Loopia, webhotellet, som kanske gjorde mer en dom var tvungna att hjälpa till med, men dom såg till att allt var fixat till eftermiddagen. Tack och så skönt att kunna släppa det. Så nu hoppas vi det håller sig så.

Vilket fall, min måndag var betydligt bättre. När jag var i Levi så fick jag mail av båtklubben jag var med i somras, där det stod något i stil med, njut av sista dagarna på sjön och med en prognos över vädret i Stockholm kommande dagar. Jag blev chockad att båtarna fortsatt låg i men börja även tänka tanken, hinner jag det kanske när jag passerar. Så efter frukost i måndags och vädret stråla utanför, någon minus med klarblå himmel så kände jag, trotts att det var lite väl tajt, “ähh, va fan jag drar ut”.

Så vid lunch hoppa jag in i en taxi ut till Djurgården med en lunchlåda, hoppa i båten, drog ut och cruisa typ en timme, för att sedan dra in igen och en taxi tillbaka mot stan. Lite lyxuplägg och bra sätt att fira pallen också.

Var verkligen magisk, jag önskar bara jag hade haft tid att bränna ännu längre ut.

Tillbaka på pallen

Är med ganska skön känsla jag vakna upp idag med idag, en viss lätthet ändå och glädje, klev upp av mig själv vid 06, det talar sitt tydliga språk. Gårdagens premiär blev ju typ 10ggr bättre än vad jag trott och vågat hoppats på. Överraskar även mig själv lite att jag gick in och prestera så där. Men extremt skönt!

Det började redan under morgonens inåkning där jag helt plötsligt kände ett jäkla klipp och driv. Snön som lagt sig över natten förändra förhållandena en del, så helt plötsligt svara det rätt fint för mig. Jag tryckte på 3 åk där jag själv kände, “fy fan, rätt bra ändå”, hade sedan en en tränare som kom ner och höll med, “fy fan va du sätter det i falllinjen idag”. Man är glad när man själv har den känslan och någon lägger märket till det direkt.

Första åket var bra, men lite passiv brant gjorde att jag låg 12:a, men jäklar vad tight det var och utan att höja min egen prestation, men extremt många som kör bra slalom. Satt och kolla första åket nere i team hospitality efter mitt åk och insåg att om man vill vara med och leka så är det fasen full gas som gäller. Ingen nyhet, men man såg det så tydligt hur hela gänget klev på. Stressande men och motiverande.

Vilket fall, andra åket, målet var bara att dra igenom laggen lite till i branten. Jag gjorde det bättre och helt plötsligt en annan fart där nere. Kändes inte som ett pallåk, men det blev det efter lite tur från mitt håll. Dave Ryding var gårdagens bästa åkare och hade varit etta om han inte lagt en innerskida, även Myhrer visa med åkningen vart han vill hålla hus senare i vinter.

En rolig sak var på start var när tränaren 30sec innan andra åket viska i örat, om du vill upp på pallen så är det nu det gäller, ut och kör. Jag tänkte faktiskt, “men sånt pallläge är det väl inte, men visst nu kör vi”. Haha och han fick lite rätt.

Jag är dock lite stolt över hur jag prestera igår, trotts att det inte gått så bra och tillsammans med lite andra saker som gjort att jag inte haft det där riktiga tryschet mentalt sista tiden, så lyckad jag komma in i racemode och presterar. Jag ska dela lite mer tankar kring detta senare i dagarna när jag har tid. Stockholm nu för två dagar, har lite saker under dagen att fixa, sedan imorgon har vi vår POP YOUR AIRBAG event på alpingaraget med MM . Det ska bli en rolig kväll, så kom dit!

Hörrni, haha kanske inte så konstigt att säga det, men jäklar va kul att racesäsongen är igång. Dags att ta med dom detaljer jag gjorde bra igår, gnugga vidare för att kriga för fler pallplatser i vinter.

Yes, det där leendet ljuger inte;) Foto: Nisse Schmidt

Foto: Nisse Schmidt

Den här bilden gillar jag, ser stödet på yttern och hur innern sticker iväg ner mot nästa. Foto: Nisse Schmidt

Härligt att dela med dessa. Felix är en fin vinnare, idrottsman och vän. Foto: Nisse Schmidt

Raceredo!

Då är det dags igen. Kom just tillbaka till rummet efter, nrlappsdragning, middag och racemöte. Kl 11.00 imorgon sparkar vi igång årets slalomsäsongen, ja det är finsk tid, 10.00 är det som gäller för er där hemma. Det känns riktigt kul att snart vara igång igen, från nu fram till slutet av mars är ju den bästa tiden på året. Racesäsong är ju så mkt roligare och mer instensiv, och det är ju just detta man tränar för typ resterande 2/3 av under året för.

Levi är en backe jag gillar och gjort en hel del bra resultat i, hoppas kunna fortsätta på den vägen imorgon. Jag är dock lite osäker vart jag står för tillfället, tycker jag har något steg kvar i åkningen innan jag kan säga att jag kör för pall och seger. Jag tror bara jag måste få ett race i benen så tar vi det där ifrån.

Kan låta konstigt att man inte är tokredo och i superform, har väl ändå haft 8 månader på sig sedan sista WC:n i Aspen. Då borde man väl vara redo. Det som gjort mig lite osäker är att jag under en del i Sep/oktober snurra upp mig själv lite på läktaren, gick åt ett håll materialmässigt vilket jag trodde på var rätt för att utvecklas ännu mer, men insåg lite väl sent att det var fel väg. När jag nu tycker jag kommit tillbaka åt rätt håll, så har det genast gått mkt bättre men jag känner jag inte hunnit bygga upp den där riktiga tryggheten och tempot i åkning pga detta. Men snart så;)

Jag är vilket som redo att kasta mig ut genom grinden för att ösa allt och se vart det slutar.

Gårdagens aktivitet för att hålla oss lite aktiverade, fotbollstennis. Jag gillar min hyfsat viga spark här.

Fotbollstennis är ju fruktansvärt rolig, särkilt när man får igång lite spel och det blir tajta matcher. Jag är inne i en bra streak där, minns inte senaste mitt lag inte vann, sånt som är sjukt viktigt och rätt roligt. Så ta med den känslan ut i backen. Haha kanske lite oskönt att lyfta min vinststreak, får ju säga att jag oftast har tur med lottningen för att ta ner mig själv lite.


Idag körde vi träning 10-11. några snabba åk i en backe i närheten av racearenan men lit mer lugnt.

Sedan vid 15-tiden precis efter damernas race, så fick vi chansen till tåv friåk i racebacken. Skönt att känna lite på snön. Det är inte så bra snö som det brukar, utan var rätt rulligt och stundtals löst. Eller den lilla hårda yta som är där brister stundtals. Så kan bli lite stökigt delar imorgon.

Toppen, och Levi i sitt rätta jag. Dimmigt och rätt kallt på toppen, trots tempen vara visa -1.

Lugnet före stormen

Den där känslan att vara i starthuset igen. Här inne kommer det vara en del sköna känslor imorgon när man bygger upp racetagget.

Först och redo för hangåkningen.

Vinnarupplägg!!??

Sitter i stugan, packar och gör mig redo för att rulla upp mot Levi efter lunch. Ute är det idag riktig Levidimma, så där kallt, rått och fuktig dimma som ligger tätt över berget, är ju ofta så bort i Levi. Så lite skönt att vila idag, eller så är det idag man skulle åkt för att fått rätt känsla… Nja jag spar nog på det till Levi.

Jag har ju kört 5 dagar på raken här, så nu bestämde jag för att ta två dagars vila, torsdag, fredag, för att sedan köra på i Levi lördag dagen innan race. Vinnarupplägg, helt klart;)


Till mitt höger genom köksfönsteret ser man bort mot liften, ser lite kallt ut.

Här är bilder från igår eftermiddag då dimman började dra in.


Och backen på kvällen, ljuset ser starkare ut än det är… Ser nästan ut som Schladming här.

Backen från halvvägs upp, som ni ser rätt fin terräng

Gillar detta, klockan kanske är 19.30, tränarna är ute och sätter, hasar och gör banan redo för imorgon och troligen måttligt roade att ha en drönare som följer dom… Hargin håller koll så dom sköter jobbet liksom, haha.

Husvagnscamping från luften.

Formen närmar sig

Nu levererar Kåbdalis som det brukar, hårt, kallt och lite fina vyer. Senaste två dagarna har varit bra pass för mig, börjar sakta men säkert röra mig åt det håll jag vill. Idag var faktiskt rätt bra… Om jag ska vara ärlig, ni har nog kunnat läsa det mellan raderna men jag har inte varit i toppform på slutet, både i Saas Fee, Diaviolezza och Senales så tycker jag inte det sett ut som jag vill. Det har stört mig rätt mkt och gör att man funderar betydligt mer, ligger och grubblar på vad fa….n man ska ändra eller göra. Alltså det har inte varit SÅ illa, tränarna har ändå gillat vad dom sett stundtals, men jag själv känner att jag åkt som jag vill. Så då är det skönt att börja röra sig åt rätt håll… För det är ju race på Söndag liksom. Men jag känner ingen större stress heller, jag gillar Levi som backe, brukar åka bra där och på ett sätt känner jag att det är lite bra att jag inte är i tokform nu, har ibland varit det nu och sedan har det dalat i December och tillbaka i Januari. Nu kanske det är skjutet litet in mot Val-d’Isère, Madonna och slalommånaden, med den största toppen OS i Februari.

Jaja, imorgon kliver vi ytterligare ett steg åt rätt håll, sedan går jag två dagar vila för att få lite fräscha ben in mot helgen. Känns rätt bra att rulla mot Levi snart, längtar till att stå på start igen.

Matts powerslidar genom parrabanan. Jag körde slalom och avsluta med något åk parra efter träningen.

Mitt gäng idag. Alla i vårt gäng tog vila, jag kände jag behövde mer åk i benen så körde på med Italienska laget där jag låg betydligt bättre till jämfört med i Senales senast.

Atomic Racing, för mig är det här ju Ferrari inom skidåkning…


Andre och Matts på väg mot lunchen, med rätt bestämda steg

Matts på väg hem med en ganska go take away kopp i eftermiddagsolen och rätt krispig luft.

Det här är ju rätt kul… Mitt rum i stugan där man får klämma in sig i en våningsäng, finns ju rum och sängar jag sover bättre i, men rätt mysigt ändå även om man knappt får plats där nere.

MM Rapaport Hargin reflektor

Jag skulle vilja dela en sak. Idag lanserade vi i stiftelsen MM tillsammans med Recco en bra grej som jag är lite glad för. Vi har starta ett samarbete med Recco där vi tagit fram deras reflektor med vårt namn och #Inspirelikematilda på. I ett gemensamt mål att göra fler sökbara. Jag hoppas ni vill stötta oss och köpa en reflektor. Spana in filmen längre ner, här är även ett citat från mig där jag beskriver det kort.

”I vårt arbete för att öka säkerheten bland människor som vistas på berget har Stiftelsen MM Rapaport Hargin valt att inleda ett samarbeta med RECCO för att ta fram denna produkt. Reflektorn gör dig sökbar för professionell räddning om olyckad är framme. Det ena utesluter inte det andra. För mig är reflektorn ett komplement till transceivern, för när du hamnar i en lavin vill du bli hittad så snabbt som möjligt. Det kan vara så att det ena krånglar och då kan det andra hjälpa dig, säger Mattias Hargin och konstaterar att den som har både RECCO-reflektor och transceiver är maximalt sökbar och kan hittas snabbare. Genom att köpa en MM Rapaport Hargin reflektor och fästa den på hjälm eller pjäxa gör du dig sökbar och donerar samtidigt en slant till stiftelsen. Detta kommer möjliggöra fler projekt inom säkerhet för oss i framtiden!”

Ni kanske uppmärksammat det, så har jag haft den på hjälmen ett lite tag. Jag tycker den gör sig fint och är härlig med sitt #inspirelikematilda.

MM Rapaport Hargin Foundation in partnership with Recco 2017/English subtitle from RECCO AB on Vimeo.